Bättre Smörjmedel ger bättre Totalekonomi

Konventionella smörjmedel från ofta större oljebolag utgör merparten av marknaden. Skillnaden mellan dem är ofta liten. Inte sällan kommer de från samma LEGO-tillverkare. På den svenska marknaden tillverkas mer än 95% av alla fetter av samma underleverantör. Sedan saluförs produkterna under olika kända namn.

Normal smörjning
För det mesta fungerar det och resulterar i "Normal förslitning"och "Normal förbrukning". Förbrukningen skiljer sig inte heller om man följer "Rekommenderade bytesintervall". Skillnaden mellan produkterna är liten och det kan vara svårt att uppmäta några skillnader.

*** Väljer man produkter från mera fokuserade tillverkare som prioriterar funktion framför volym kan man erhålla stora och mätbara skillnader även i applikationer som upplevs som problemfria. Det är mycket få applikationer som inte kan påtagligt förbättras av bättre smörjmedel.

Problem-applikationer
Konventionella smörjmedel klarar inte alltid av jobbet. Att byta till något annat konventionellt smörjmedel av annat fabrikat brukar vara resultatlöst. Här finner vi därför mängder av tilltag som avser att kompensera bristerna i konventionella smörjmedel. Ombyggnationer, automatiserad smörjning, intensifierat proaktivt reservdelutbyte, vilobad, kylanläggningar och andra dyrbara ”lösningar” som inte angriper grundproblemet. I många fall överlåtes problemet på externa service-leverantörer.

*** Väljer man istället bättre smörjmedel kan man erhålla resultat som är förbluffande bra.

Dra ner på Underhållskostnaden - välj bättre smörjmedel

Smörjmedel utgör bara en liten del av den totala kostnaden för en applikation som är beroende av, och som påverkas av, ett smörjmedels egenskaper. En ökad kostnad för smörjmedel per kilo och per liter kompenseras av minskad förbrukning, och ger dessutom många andra fördelar:


• Minskad friktion - spar energi
• Minskad nötning - ökad livslängd på utrustningen
• Lägre reparationskostnader
• Lägre reservdelskostnader
• Ökad driftsäkerhet, högre prestanda
• Tillåter högre belastningar
• Mindre kostnader för stillestånd
• Förlängda smörjintervaller – minskad förbrukning
• Bättre arbetsmiljö
• Lägre återvinningskostnader



Icke-konventionella leverantörer

Lubentum AB arbeter med Lubrication Engineers, Texas som i 60 år, mha egna patenterade smörjningskomponenter, visat sig kunna lösa smörjningsproblem som inget annat företag klarat av. De unika tillsatsprodukterna ALMASOL, MONOLEC, DUOLEC, QUINPLEX, PYROSHIELD mm har inget annat smörjmedelsbolag tillgång till. Företaget är så viktigt för amerikanskt flyg, försvar och rymdprogram att det kvarstått under federalt styre då inga kommersiella företag kunnat uppvisa fullgod ersättning.

Lubentum AB arbetar också med Cougar Lubricants, England som är ett spjutspetsföretag i branschen. Cougar har skapat en rad produkter som utgör det översta toppskiktet av tillgängliga smörjmedel. Skulle dessa produkter behöva förstärkas avseende några egenskaper är Cougar rätt företag att samarbeta med för erhålla skräddarsydda produkter.

Smörjmedel är högteknologi

Det finns 1000-tals recept på hur man blandar ihop smörjmedel. Det finns både billiga standardkomponenter och komponenter som är mera kompetenta.

Komponenterna utgörs av:

• Mineraloljor (paraffin och naften)
• Syntetoljor (raffinerade basoljor: polyalfaolefiner, estrar, polyglykoler mfl.)
• Förtjockningsmedel (för fetter: barium, lithium, kalcium, aluminium mfl.)
• Additiv (tillsatsmedel för att förstärka olika egenskaper: tryck, vidhäftning etc.)
• Viskositetsmodifierare (polymerplast för att hålla jämn viskositet i ett brett temp.område)

Stora skillnader
Merparten av smörjmedlen blandas ihop enligt standardiserade recept, med standardiserade additiv-paketeringar och massproducerade basoljor. Smörjmedlen är tillräckligt bra för att klara minimikraven från SAE, ACEA, ISO m.fl men skillnaderna är inte så stora.

*** Sedan finns det mera fokuserade producenter som är inriktade på att ta bästa möjliga produkter oavsett strategiska volymkrav eller kostnader. De vill överträffa kraven. Detta går att göra med kommersiellt tillgängliga komponenter (Cougar Lubricants). Eller så kan man ytterligare tillspetsa förmågan genom egna patenterade tillsatser. (Lubrication Engineers)

Jämförelse motoroljor
Här kan vi se ett tydligt exempel när LE,s MONOLEC-baserade motorolja jämförs med 6 st konkurrerande, godkända och välkända alternativ. Notera att övriga motoroljor uppför sig ungefär likadant medan LE visar en tydlig unik egenskap vid högre temperatur. Nuvarande hastighetsrekord med kolvmotorer sattes med LE,s motorolja. (Daytona Beach).

(se även PIN-VEE-test och LE-Statement)

Jämförelse växellådor
En annan tydlig jämförelse har gjorts med växellådor där LE,s tillsatsmdelel ALMASOL visar hur överlägsen den tillsatsen är i jämförelse med andra ISO 220-oljor. (FALEX)


Inga kvalitetsbegrepp
För vissa applikationer ex.vis motoroljor sker en viss testning och godkännanden utfärdas om produkten klarar vissa minimigränser. En slags undre kvalitetsgräns. Godkänd för bilmärke XXX av ACEA säger inget om kvalitet. Bara att den är OK. I övrigt finns det inga KVALITETSMÅTT på smörjmedel. Bara lägsta kravnivåer. Många tror att SAE 5w-30, ISO xxx mm är kvalitetsmått. Det är ett mått på viskositet. Andra begrepp som EP (Extreme Pressure), "Trisyntet" mm är inte heller något som kan avgöra kvalitet.

Möjligtvis kan priset i vissa fall indikera en högre kvalitet.

Smörjmedlens egenskaper

Alla applikationer är unika. Det skiljer på tryck, hastighet, temperatur, utsatthet för vatten, inblandning av luft mm. Viktigast är att smörjmedlet finns på plats och det kräver i många fall förstärkningar av egenskaperna:

• Bättre vidhäftning

• Bättre temperaturtålighet

• Bättre slagtålighet

• Bättre oxidationsmotstånd

• Bättre vattentålighet.

• Bättre korrosionsskydd

Här är spjutspetstillverkarna och tillverkare med egna additiv överlägsna sina konkurrenter.

Mängd kan aldrig kompensera kvalitet!


LÅGT INTRESSE FÖR SMÖRJMEDEL

Ofattbart många tror att det inte är någon skillnad på smörjmedel. De har endast gjort jämförelser med andra stora volymtillverkare utan att se någon skillnad. Smörjmedel är kladdigt och bör därför undvikas. Forskning och ”experter” är därför mest intresserade av ”ytskikt” , nano och andra framtida uppfinningar som går ut på att eliminera smörjmedel. ”Tribologerna” är mest intresserade av att eliminera sig själva.

Kunskaperna om smörjmedel är därför bedrövligt lågt. Något som bl.a INSPECTA har uppmärksammat!



Går det att lita på EXPERTERNA? Nja!
Maskintillverkare, serviceorganisationer mfl. väljer att rekommendera ”lagom” bra smörjmedel. ”Normalförslitning” är ett accepterat begrepp och passar bra in i den ”eftermarknad” som ofta är väsentlig i strategin för tillverkande företag och serviceleverantörer. De stora oljebolagen är volymtillverkare. ”Lagom” bra smörjmedel behöver bytas oftare och ger en större volym. Tillverkare av filter, kylare, reningsanläggningar, automatsmörjning, återvinningsteknologi mf.l ser inte heller odelat positivt på förbättrade smörjmedel.


Exempel: Vindkraftsindustrin

Ett talande exempel på detta är vindkraftsindustrin som lider svårt av undermåliga smörjmedel. Växellådorna håller inte utan måste bytas för oerhört stora kostnader. Detta förstör effektivt lönsamheten för hela industrin. Ändå vet de tillverkande bolagen och serviceleverantörerna att det finns alternativa smörjmedel som förbättrar läget på ett avgörande sätt. Erfarenheten finns sedan 30 år och underlagen för att göra tvärsäkra uttalanden om påtagliga skillnader finns.

I en omfattande och djuplodande rapport med massor av ”experter” inblandade så utreddes anledningarna till varför växellådor havererade.

 INTE ETT ENDA ORD OM SKILLNAD PÅ SMÖRJMEDEL!

Ytterst beklagligt och alarmerande. Rapporten finns här.


 Datablad från Lubrication Engineers där redovisade resultat är utomordentligt talande.